Sonen: Var är dina föräldrar då?
Jag: På Gran Canaria.
Sonen: Va e det?
Jag: Det är en ö, ett annat land.
Sonen: Jaha!

Jag har väntat på sådana frågor.
Någon gång måste dom ju komma, det vet jag ju.
Det svåra har varit att veta vad man ska svara.
Jag har lärt mig at hålla det enkelt.
Svara på frågan.
Det kändes okej, trodde det skulle vara värre men det var lugnt.
Min mormor är ju hans mormor så han saknar nog inget.
Sen kommer han säkert undra mer så småningom men det är okej.
Jag undrar ju jag med!