Jag blir så trött, frustrerad och irriterad.. Å arg och ledsen och får dåligt samvete, allt på en gång.
Jag vill inte ha det så här!
Kan inte ungjäveln bara äta?
Fiskpinnar å potatismos, "jag vill inte ha fiskpinnar" men han äter ju fiskpinnarna, OM dom är hela och har "skalet" på vilket dom hade, dom andra tog jag.
Ändå ska han inte ha.
Å så ska vi inte bråka har vi sagt, han får äta det han äter bara han äter.
Men lägg av!
ÄT DÅ!
Nää han ska inte ha, han vill spela spel.
"Jag spelar om du äter fiskpinnar också", försökte jag men vad hjälpte det.
Fick mata honom med en fiskpinne, sen var det stopp.
"Blanda mamma? Nää inte om du inte äter.."
Tjat, bråk och gråtande barn.
Vad faan ska vi göra?
Det är inte lätt att se honom "hålla på" så där.
Det är mat, ät å var glad!
Nää, inte då..
Då kör vi bestraffning, ingen TV/Dator för resten av dagen!
Å vi åker inte till Sandra förrän du ätit..
Men så skulle vi inte göra ju?!
Så varför gör jag så?
För att det är svårt.
VAD ska jag göra då?
Jo, låt ungen äta det han vill äta, huvudsaken är ATT han äter...
Ja jo.. Visst..
Han är 5 år.
Han går att prata med så varför lyssnar han inte?
Varför äter han inte?
Vad är det han gör egentligen?
Är det bara en "tävling" som han vet att han vinner?
För vilket straff är det att leka på sitt rum?
Egentligen borde han inte sitta där, han borde sitta vid köksbordet tills maten är borta från tallriken, men då blir det så där dumt igen.
Å vi skulle inte ha det så där dumt.
Mat ska vara kul, gott och bra.
Men det är svårt att ha matsituationerna som det när han inte äter..
Fast han äter ju, det han vill.
Å det skulle han få, ju.
Åh jag tycker det suger!
Det är sjukt svårt å jag vill bara skrika på honom men det går ju inte.
Istället gråter jag å känner mig som världens sämsta mamma som gör "fel".
Men vad är "rätt" då?
Inte faan kan detta vara rätt? Att ge honom den maten han äter och hoppas på det bästa?
Tänk om det aldrig ger sig?
Tänk om "tävlingen" fortgår och skapar en sån stor sak att han aldrig äter annat i framtiden?
Vad faan gör man?
Att det ska vara så svårt....
Jag vill inte ha det så här!
Kan inte ungjäveln bara äta?
Fiskpinnar å potatismos, "jag vill inte ha fiskpinnar" men han äter ju fiskpinnarna, OM dom är hela och har "skalet" på vilket dom hade, dom andra tog jag.
Ändå ska han inte ha.
Å så ska vi inte bråka har vi sagt, han får äta det han äter bara han äter.
Men lägg av!
ÄT DÅ!
Nää han ska inte ha, han vill spela spel.
"Jag spelar om du äter fiskpinnar också", försökte jag men vad hjälpte det.
Fick mata honom med en fiskpinne, sen var det stopp.
"Blanda mamma? Nää inte om du inte äter.."
Tjat, bråk och gråtande barn.
Vad faan ska vi göra?
Det är inte lätt att se honom "hålla på" så där.
Det är mat, ät å var glad!
Nää, inte då..
Då kör vi bestraffning, ingen TV/Dator för resten av dagen!
Å vi åker inte till Sandra förrän du ätit..
Men så skulle vi inte göra ju?!
Så varför gör jag så?
För att det är svårt.
VAD ska jag göra då?
Jo, låt ungen äta det han vill äta, huvudsaken är ATT han äter...
Ja jo.. Visst..
Han är 5 år.
Han går att prata med så varför lyssnar han inte?
Varför äter han inte?
Vad är det han gör egentligen?
Är det bara en "tävling" som han vet att han vinner?
För vilket straff är det att leka på sitt rum?
Egentligen borde han inte sitta där, han borde sitta vid köksbordet tills maten är borta från tallriken, men då blir det så där dumt igen.
Å vi skulle inte ha det så där dumt.
Mat ska vara kul, gott och bra.
Men det är svårt att ha matsituationerna som det när han inte äter..
Fast han äter ju, det han vill.
Å det skulle han få, ju.
Åh jag tycker det suger!
Det är sjukt svårt å jag vill bara skrika på honom men det går ju inte.
Istället gråter jag å känner mig som världens sämsta mamma som gör "fel".
Men vad är "rätt" då?
Inte faan kan detta vara rätt? Att ge honom den maten han äter och hoppas på det bästa?
Tänk om det aldrig ger sig?
Tänk om "tävlingen" fortgår och skapar en sån stor sak att han aldrig äter annat i framtiden?
Vad faan gör man?
Att det ska vara så svårt....
5 kommentarer
Madde
16 May 2012 14:15
Önskar verkligen jag kunde göra någe <3<3<3
Therese
16 May 2012 17:33
Önskar jag kunde komma med tips och råd men jag har verkligen igen aning om vad jag skulle göra om de var jag.
Jag hade också gråtit och tyckt att jag va en värdelös mamma fast man inte är det.
Det är du ABSOLUT INTE!
Kramar!!
Jossan=)
16 May 2012 19:48
massa kramar till dig <333 du är en toppen mamma, man kan inte kunna allt, och vad som försegår i timpens huvud vet tyuvärr bara timpen... :(
Emmelie
18 May 2012 20:47
Du är tvärtom! Världens bästa!! Som verkligen angagerar och försöker göra allt för att Tim ska ha det bra. Beundrar dig! Allt kommer nog bli bra :) du är jätte duktig!
Marie
18 May 2012 23:22
Du är INTE en dålig mamma! Jag förstår att du blir arg och ledsen. Kanske ni kan göra maten roligare? Var några som drog genom spaghetti genom korvar så det blev som små spindlar eller bläckfiskar, det lockade deras barn. Men som de andra säger - du är en bra mamma!!
Kommentera